Help!
haetko apua

Söker du hjälp?

Du har rätt att få hjälp om du är offer för människohandel.

 

Läs mer.

 

 


Vad är människohandel?

Människohandel är utnyttjande av en annan människa.

 

Läs mer.

 

 


Är du offer för människohandel?

Här finns en lista med frågor med hjälp av vilken du kan identifiera tecken på människohandel.

 

Läs mer. 

 

 


Vem kan hjälp mig?

Om du är offer för människohandel har du rätt att få hjälp. Du får hjälp även om du saknar uppehållstillstånd i Finland.

 

Läs mer.

 

 


Hurdan slags hjälp kan jag få?

I Finland finns ett hjälpsystem för offer för människohandel.

 

Rättslig anvisning för offer för människohandel

 

Läs mer.

 

 


Vilka är mina rättigheter?

Om du är offer för människohandel har du rätt att få hjälp. På den här sidan finns information om var du hittar närmare uppgifter om lagstiftningen om människohandel, hjälpsystemet, uppehållstillstånd för offer för människohandel och betänketid.

 

 



Den nationella rapportören om människohandel

Rapport 2013

Rapport 2010

Människohandel och relaterade fenomen samt tillgodoseendet av offrens rättigheter i Finland

 

Rapport 2010 (pdf) (1.7 MB)

 

 


eu logo sve

haetko tietoa

Människohandel och jämförbart utnyttjande anses som en av vår tids största utmaningar gällande mänskliga rättigheter. Människohandel är ett allvarligt brott och en allvarlig kränkning av individens människovärde och integritet. Människohandel handlar om utnyttjande och kontroll av en annan människa.

 

Internationellt sett tros största delen av människohandeln hänga samman med gränsöverskridande invandring, men allt oftare sker människohandeln inom länderna. Till skillnad från vad som ofta framhålls, hör människohandeln inte nödvändigtvis samman med organiserad brottslighet, ordnande av olaglig inresa, olaglig vistelse i landet eller illegalt arbete. Många identifierade offer för människohandel har vistats och arbetat lagligt i landet. Gärningsmännen kan vara anhöriga, bekanta eller vänner till offret.

 

 

Människohandel som brott i Finland

 

Enligt den finländska lagstiftningen omfattar begreppet människohandel:

  • sexuellt utnyttjande av en annan person med drag av koppleri

  • tvångsarbete eller annat försättande i omständigheter som kränker människovärdet

  • organhandel för ekonomisk vinning.

    Grundläggande för uppfyllandet av brottsrekvisitet för människohandel är att brottsoffret har vilseletts eller genom utnyttjande av offrets beroendeställning eller otrygghet har tvingats att exempelvis verka som prostituerad. Offret är i allmänhet i ett beroendeförhållande med gärningsmannen, som vidmakthåller beroendet med illegala metoder t.ex. genom hot, våld eller frihetsbegränsning. Människohandel är ett brott mot person.

     

    Bestämmelserna i Finlands strafflag gällande människohandel trädde i kraft den 1 augusti 2004. Dessförinnan var motsvarande typer av handlingar straffbara på basis av bl.a. paragraferna om koppleri och diskriminering i arbetslivet.

    Enligt 25 kap. 3 § och 3 a § i strafflagen av den 9 juli 2004 (650/2004) är människohandel, grov människohandel och försök till dessa straffbara handlingar. Uppdaterad lagstiftning finns på adressen www.finlex.fi.

     

    Straffet för människohandel är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. Straffskalan för grov människohandel är fängelse i minst två och högst tio år.

     

     

    Brott med drag av människohandel

     

    Misstanke om människohandel kan uppstå i samband med andra brott än uttrycklig människohandel. Grovt koppleri, grovt ordnande av olaglig inresa och ockerliknande diskriminering i arbetslivet ligger mycket nära den straffrättsliga brottsbeskrivningen för människohandel. Dessa kategorier av brott kan man kalla för brott med drag av människohandel. Med avseende på helhetsbilden av den människohandel som sker i Finland är det viktigt att jämföra uppdagade brottsmisstankar om människohandel med samhällets förmåga att upptäcka och förebygga brott med drag av människohandel.

     

    Grovt koppleri kan övergå i människohandel när offret har vilseletts att bli prostituerad t.ex. genom löfte från utlandet om ett bra arbete eller om offret tvingas fortsätta verksamheten mot sin egen vilja. Våld och påtryckningsmetoder i koppleriverksamhet är sannolikt de former av människohandel som oftast förekommer i Finland. Koppleriverksamhet omfattar starka kontakter till länderna i närområdet. Utgående från polisens undersökning och prostitutionsannonser på internet har man konstaterat att det i större utsträckning än tidigare finns personer med östeuropeisk härkomst på Finlands prostitutionsmarknad.

     

    Ordnande av olaglig inresa anses inte som ett brott mot person utan mot destinationsstaten. Arrangören tar betalt av personer, som av egen vilja vill till ett visst land på olagligt vis. Beroendeförhållandet till den som ordnat resan upphör i allmänhet efter ankomst till destinationslandet.

     

    Grovt ordnande av olaglig inresa hör vanligen ihop med fall där offren kommer från områden utanför Europeiska unionen. I bakgrunden verkar oftast organiserade brottsorganisationer som är verksamma i flera länder.

     

    Med ockerliknande diskriminering avses situationer där arbetsgivaren försätter arbetstagaren i en märkbart ofördelaktig ställning genom att utnyttja dennes beroende ställning, okunnighet eller oförstånd. I praktiken är det alltid fråga om utländska arbetstagare som inte kan yrka på sina rättigheter pga. okunnighet, språkliga hinder och sin beroendeställning till arbetsgivaren. Situationen närmar sig människohandel om arbetet orimligt tvingas utföras oavsett arbetarskyddssynpunkter eller i förhållanden som kränker människovärdet. I vissa fall har arbetstagarna tvingats betala arbetsgivaren eller dennes representant flera tusentals euro för att komma från sitt hemland för att arbeta i Finland. Skuldförhållandet har således gjort det möjligt att kontrollera arbetstagarna redan innan de anländer till Finland.

     

    Det finns inga hänvisningar till att organhandel skulle förekomma i Finland.

  •  

    Svårt att identifiera 

    Den största utmaningen när det gäller att bekämpa människohandeln är att identifiera dess offer. Finländska myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn har sammanlagt lyckats identifiera endast några tiotals offer. Människohandel är en sällsynt brottsrubricering även i förundersökningen och vid domstolar.

     

    Internationellt sett anses en av de viktigaste anledningarna till det ringa antalet identifierade offer och fall av människohandel som behandlas i domstol vara att den internationella definitionen av människohandel och dess nationella tillämpningar är svåra att omsätta och tolka i praktiken. Å andra sidan anses orsaken vara att människohandel förväxlas med dess närliggande företeelser och offren behandlas snarare som illegala eller insmugglade invandrare, prostituerade eller illegala arbetare än som utnyttjade offer för människohandel.

     

    Det faktum att människohandel är dold brottslighet inverkar även på det ringa antalet identifierade offer. Såväl gärningsmännen som offren strävar efter att hålla sig gömda för myndigheterna. Offren kan vara rädda för gärningsmännens hämndaktioner och vara misstroget inställda till myndigheterna. Tröskeln att söka hjälp är hög eftersom offren inte känner till sina rättigheter. Ibland har offren själva deltagit i kriminell eller i samhället oönskad aktivitet, och de är rädda för att bli straffade och utvisas från landet. Även gärningsmännens hot om våld mot sina offer och deras anhöriga hindrar offren från att kontakta myndigheterna. De fall som kommit till myndigheternas kännedom och som identifierats som människohandel är sannolikt endast en bråkdel av hela fenomenet.

     

    Adekvat identifiering är avgörande för människohandelns offer. Om människohandelns offer inte identifieras, kan deras lagenliga rätt till hjälp och skydd inte verkställas. Oidentifierade offer söker sig inte till det för dem inrättade hjälpsystemet och blir inte delaktiga i någon annan av sina rättigheter, såsom rätten som offer för människohandel att få stanna i landet. Avsaknaden av identifiering kan leda till att offren straffas för delaktighet i illegal verksamhet eller exempelvis för olaglig invandring. Det kan även leda till att offret för människohandel utvisas ur landet, fortsätter att utnyttjas och/eller blir offer igen. Även framgången för brottsförebyggandet och den övriga verksamheten mot människohandel påverkas negativt av bristerna i identifieringen av offren.

     


    Omständigheter som kan underlätta identifieringen

     

    Handlingsplanen mot människohandel omfattade en förteckning över sådana faktorer som kan anses som indikatorer på människohandel och som kan användas som hjälp i identifieringen av fall av människohandel och eventuella offer.

     

    Dock är faktorerna som nämns i förteckningen som sådana inte kriterier för människohandel och att flera av dem uppfylls samtidigt hänför inte nödvändigtvis fallet till människohandel. Syftet med dessa faktorer är i första hand att underlätta identifieringen eller fungera som signaler på att vidare utredning krävs.

     

    Identifiering av offret för människohandel (pdf) (50.3 KB)

     

    För att främja utredningen av huruvida personen är ett offer för människohandel kan man även ställa frågor till personen om dennes arbete, arbetsförhållanden och arbetsvillkor samt om dennes familjemedlemmars situation. För identifieringen kan man få upplysande information med hjälp av följande frågor:

     

    • Är personen fri att lämna sin arbetsplats om han/hon så önskar?

    • Har personen utsatts för fysisk, psykisk eller sexuell misshandel?

    • Har personen sitt pass eller annan legitimation i sin ägo?

    • Hur mycket har personen i lön?

    • Hur mycket måste personen betala för sitt boende?

    • Bor personen hemma eller på arbetsplatsen?

    • Hur anlände personen till landet och till ifrågavarande ort?

    • Har dennes familjemedlemmar utsatts för hot?

    • Upplever personen att något ledsamt kan hända honom/henne, en familjemedlem eller annan närstående om han/hon lämnar sitt arbete?

     

     

     


     

     

     

    eu logo sve

     

    Hapke-projektet som uppdaterar denna webbplatsen medfinansieras av Europeiska flyktingfonden


    Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä